Lite tankar

Ny dag, ny vecka och jag bara fullkomligt längtar till söndag (men tar gärna en tisdag flera gånger om innan söndagen). Då är de dags för Wien hur ska jag överleva sommaren nu när jag blivit bortskämd med massa resor? Jobba är vad min sommar kommer handla om. Med lite tur så blir de en bra sommar ändå...hihi.
Jag har gått vidare till del 3 i jobbet jag sökt. Har fyllt i de testet men var kanske lite för ärlig men tänker att de får gå som de går för jag kan inte ljuga om att jag älskar att prata inför andra eller att jag drömmer om att jobba som livvakt. Jag skulle ta fler liv än vad jag skulle räddat liv. Så lika bra att vara ärlig. Ärlighet varar längst.
Har sovit en himla massa sen jag kom hem från Istanbul. Bara behövt sömnhjälp 1 av dagarna. Underbart. Men drömmer verkligen konstiga konstiga drömmar. Men de har ju blivit lite av min vardag.
Är ruskigt vin sugen efter provningen igår. Blir nog något glas på lilla ikväll till middagen. Ska bli tok mysigt. Har inte träffat min darling på en evighet. Har nog massor att prata om.
Idag blir de som sagt tvätt och städ. Ska bara se days of our lifes sen är de ta tag i mitt hem. Ska nog putsa fönster med så man faktiskt ser att de är vår ute. De är engagemang de.
Är de inte bra konstigt ibland hur människor beter sig? För ett tag sedan som jag nog nämnde i bloggen fick jag ett sms från en som ville att vi skulle hitta tillbaka till varandra och att han ville ge oss en chans, han skrev hur han lovade att behandla mig bra denna gången. Vet ni vad? 1 vecka senare är han förlovad. Vad är de för fel på er killar? (Tur att de lilla intresse jag hade för den personen försvann lika snabbt som de kom för flera år sedan). Här om natten fick jag ett annat sms av någon som inte hört av sig på länge och vad är vi nu bästa vänner igen? För just de ja de fungerade inte med tjejen så då kan jag ju vara kompis med Lady S igen. Ibland blir jag bra irriterad på omvärlden speciellt de manliga könet.
Tackar vet jag människor man kan lita på och vet var man har. Förstår liksom inte vad som pågår i huvudet på vissa. Varför ska de vara så svårt att ha en vän men en tjej bara för man har en flickvän eller varför vill man försöka övertyga någon om ett liv tillsammans när de ska förlova sig? Har ni så dåligt i era förhållanden så ni behöver en back-up? Vet ju att de är många som anser att de är bra att ha mig som de i fall de skulle gå snett i de andra förhållanden men jag är faktiskt inte en back-up tjej. Väldigt lite faktiskt, jag vet att den som vågar ta chansen med mig kommer bli väldigt lycklig. Vet egentligen inte varför man har svårt att se mig som flickväns material, vad är de man är rädd för inte ska fungera? Jag är både ödmjuk, lätt att ha och göra med och väldigt lätt att göra glad. Jag har inga högre krav eller förhoppningar i livet och trotts de vågar man inte ta chansen. Jaja, inte för att jag vill ha någon av dessa konstiga människor. Blir bara så irriterad på mans släkte ibland. Jag råkar ju vara väldigt intresserad av någon som betyder fantastiskt mycket för mig och detta är första gången de nämns i någon slags skrivande form för min omgivning. Kanske de kommer nämnas igen eller så kommer de förträngas som allt annat i mitt liv. Helt beroende på hur livet ter sig. Men de känns väl som de kommer nämnas igen och om inte så kommer jag aldrig förtränga den känslan jag haft och hur lycklig jag varit under den tiden jag har spenderat med honom. Han får mig att le de mest fåniga leende och han får mig att må galet bra.