Julen är över. Jag åkte hem till Malmö som planerat men kommer åka till Stockholm snart igen. Innan den 7:e jan kommer jag inte ha någon läkartid i vilket fall så då kan jag sova i min egen säng.
Jag har saknat min blogg. Jag mår bättre när jag får skriva av mig. Har haft så mycket tankar som kvävt mig. Nu när jag väl kan skriva ner allt känns de som jag inte har något att skriva.
Julen gick smärtfritt. Åt mindre mat än någonsin men de är nog bara bra. Har insett att jag har lagt på mig lite för många kilon.
Under vistelsen i Stockholm har vi hunnit med bakning, bio och mellandagsrea i 2 dagar. Mellandagsrean är ju inget för mig. Fattig som aldrig förr, att gå på melllandgasrean är mest rena tortyren. Jag går omkring och ser alla fina plagg hängandes och ser hur fina alla andra människor är och när jag ser mig själv i spegeln ser jag ett spöke stirra tillbaka. Jag är blek, mina ögon insjukna med mörka ringar. Jag vill inte vara den jag ser.
Det är både ensamt och lite skönt att vara hemma igen. Jag behöver inte låtsas vara glad och må bra. Jag kan bara få ligga och bara stirra ut i intet, ha mina tankar utan avbrott. Jag har legat vaken om nätterna med mina ångestfyllda tankar. Känt tårar rinna längst mina kinder. Allt är förvirrande och jobbigt. Vet inte längre vad jag ska svara på frågan hur mår du? Vad jag ska säga till folk, jag kan inte berätta hur jag mår för jag kan inte sätta ord på de jag känner. Jag har lärt mig att le och vara "glad" de kommer liksom på beställning. Jag har lekt den leken så länge och i vissa fall behöver jag inte ens anstränga mig. För de är klart de finns människor och händelser som får mig att le ett äkta leende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar