4 stygn

Det är så många stygn jag har blivit sydd efter att "opererat" ut min visdoms tand. Åkte till Simrishamn med magont efter att gråtit en skvätt hemma. Tyckte mer än synd om mig själv och jag var så nervös så nervös. Att behöva få bedövning och dra ut en tand är verkligen inget jag såg fram emot. Inte bättre blev det av att jag fick vänta över 30min från min planerade tid, men hann få ett glädjande telefonsamtal under tiden men mer om det samtalet en annan dag. Jag skulle röntgas i en rolig maskin som roterade runt huvudet, jag skulle stå blick stilla och luta hakan i exakt rätt vinkel. Fick se röntgen bilden efteråt och det krävs ju inget geni att se varför visdomständerna måste ut. Väl inne hos docenten i käkkirurgi skakade jag nästan av nervositet. Lite diskusion om vilken av mina 2 visdomständer i underkäken som var viktigast att dra ut och sedan förklarades hur allt skulle gå till väga medans jag fick en bedövning från helvetet. Det gjorde så ont när han bedövade mig. Fick en massa stick på alla håll och kanter och ingen risk där inte att jag skulle känna något. Min stackars tand borrades i sönder i massa små delar som han slet med att få ut. Efter 25min var äntligen tanden ute. Jag ryser fortfarande när jag tänker på hur det lät i munnen när hand drog och bände i min visdomstand. Knakade som jag vet inte vad. Helt klart en upplevelse jag gärna slipper igen men i augusti är det dags för tand nr 2 om inte min vanliga tandläkare vill att den ska ut ännu tidigare. Nu lider jag här hemma. Lyckas dricka vatten med sugrör och sörpla i mig soppa, men det är allt. Käken har typ låst sig så för att få i mig smärtstillande får jag trycka tabletten genom det lilla jag kan gapa. Längtar redan efter mat och är sugen på allt. Ja det är bra synd om mig, men nu går det mot ljusare tider.

Fina blommor fick jag av min kärlek!