En helg

Ibland är inte livet så enkelt som man önskar. Alldeles för ofta uppstår de missförstånd och situationer som man hade kunnat slippa. Man försöker alltid och man gör alltid sitt bästa. Ibland räcker inte de till, men gudarna ska veta att man försöker och allt man gör, gör man för att man vill väl.
Idag har Ems fyllt år så dagen har spenderats hos henne med lunch med mamma och Göran som var på besök från Stockholm för att hälsa på lilla Champagne, tårta med pappa och Lotta och sen pratstund med hennes vänner. Champagne älskar allt vad de heter när hon får vara i centrum. Någon som myser med henne hela tiden. Helgen gick för snabbt men nu är den över och imorgon börjar ny vecka. Veckan börjar med BVC besök. Sen till helgen blir de Smålands trip. Ska bli mysigt, tror att de kommer göra gott.
Igår var vi ute och åt på La Casita med mamma och Göran, första gången vi var där. Ser otroligt mysigt ut när man går förbi och maten låter så god men det var faktiskt en besvikelse. Maten var inte värd pengarna, beskrivningen överstämde inte med verkligheten Innan vi gick till restaurangen gick vi till Rosen och vilka fantastiska drinkar de hade. Dit vill jag absolut igen!

Så himla himla matt!

Efter de där ljuset som jag nämnt tidigare så kom de en en del moln och gjorde tillvaron lite gråare igen. Champagne blev lite dålig. Trodde nog inte att de var så illa men de var lite värre än vad jag trodde och jag som oftast är en pessimist, men när jag väl är lite optimist ja då är jag de helt enkelt i onödan. Efter 1 vecka på sjukhus är jag nu hemma igen med mitt lilla gryn. Vad ska man säga om att bo på sjukhus? Det tar på ens krafter. Man får inte mycket sömn, man äter dåligt och man känner sig mest övergiven och har alldeles för mycket tid för att bara tänka. Tänka, vrida och vända, undra, fundera, grubbla, reflekterar, ja alla ord man kan komma på inom filosofera. De är de man gör och man gör sig själv nojjig. Nu är vi i allafall äntligen hemma. (Allt om sjukhuset skrivs givetvis i Champagnes egna blogg). Hem ljuva hem. Tänk hur mycket man uppskattar att ha en liten snuffsig bebis som vaknar och skriker om natten pga hunger istället för att ha en bebis som skriker oavbrutet pga att den inte får äta eller att man måste väcka henne för att de ska matas på speciella tider. Hemma här är livet gott.
Sitter nu i soffan och försöker koppla av. Jag har en nöjd liten dotter som sussar så gott i sin lilla insats till vagnen. Jag ska snart njuta av en varm underbar dusch. Sen blir de tv hela kvällen och in vänta min kärlek. Äntligen kanske vi kan ha någon minuts kvalitets tid med varandra. De är något jag saknar, tycker inte att vi har haft någon tid för varandra alls. Och de beror inte speciellt mycket på Champagne.
Imorgon är de tisdag. Vanlig vardag och livet rullar vidare. På fredag blir min lägenhet såld på riktigt. Alla lån försvinner och det innebär byta bank! Äntligen blir jag av med min skit bank. Sparbanken Finn för alla som undrar eller som den nu så fint heter sparbanken öresund. När lägenheten är såld så kanske de blir en ny bil till lilla december familjen (som mamma kallade oss).
Nej nu ska de kopplas av innan de är matdags för den lilla.

Till min älskade dotter

"When I see your face
There's not a thing that I would change
Cause you're amazing
Just the way you are
And when you smile,
The whole world stops and stares for awhile
Cause girl you're amazing
Just the way you are"

Från låten Just the way you are av Bruno Mars

En lördag

Blev en pastitio igår som vi drack en Campolieti till. Pastition blev bättre än sist jag gjorde en, men den kan fortfarande förbättras en himla massa. Mr.B uppskatta den i alla fall. Tur de. När jag väl lyckats med en pastitio som jag känner mig nöjd med så lägger jag ut receptet.
Mr.B jobbar, Champagne sover och jag har hunnit fixa med de mesta här hemma. Snart lär nog lill snuffsan vakna och de börjar bli dags att pumpa. Detta eviga pumpandet. Kan de inte bara göras av sig själv?
Är lite bak sugen idag så funderar på om man ska göra de när Mr.B kommer hem från jobbet. Men mat ska ju också göras och vi har ingen aning om vad vi ska äta idag.
De regnar, vintern är på väg bort men varför känns de som de är höst på väg och inte vår? Kanske lite svårt att önska vår när de bara är januari men drömma kan man.
Snart får man Tysklands besök och syster Ems fyller snart år. De är nog all action denna månaden.

Att aldrig vara stolt

När man lyckats övervinna några av sina rädslor ska man inte känna sig stolt då? De gör inte jag. Varför gör jag inte de? vad krävs för att jag ska känna mig stolt över något? Jag kan vara stolt över de i min omgivning för det de lyckas åstadkomma men aldrig över mig själv. Är de någon spärr jag har i mitt huvud, något som gör att oavsett att jag lyckas med de jag anser vara tufft och jobbigt så är jag inte nöjd. Jag tror de beror på att jag alltid vill lyckas lite bättre när jag väl vågar göra de jag egentligen inte vågar.
Tänk att jag vågade födda. Trodde seriöst att de var något jag aldrig skulle klara av, men nu när jag gjort de så kan jag t.o.m hitta fel i föddandet.
Snön börjar försvinna, men när lite töar så kommer de lite mer. Inte mycket men lite. Jag brukar älska snön och vintern men den där kärleken för vintern har helt uteblivit 2010 och början av 2011. Jag ser nu hellre lite vårtecken. Kanske en lite snödroppe, lite grönt gräs och en strålande sol.
Solarie tid ska bokas imorgon i alla fall så jag får lite ljusterapi. Mer som händer imorgon är BVC besök och på kvällen ska jag ge mig på att göra min andra pastitio någonsin. Hoppas att jag bara ska bli bättre och bättre på de. Lycka till, till mig och godnatt.

...så är de åter lite ljust

Nu är ängeln på väg hem med sin pappi. Äntligen kan man lugna ner sig och andas lite. Att vara så orolig tar på mig och de är nog svårt för andra att förstå hur mycket jag oroar mig och mår psykiskt dåligt av att spendera tid på sjukhus med någon så liten som inte kan berätta hur hon mår eller vad hon känner. De är utmattande och jag tar så illa vid mig. Jag vet att jag har en kämpe till dotter och de är jag som skulle behöva ha lite av den styrkan. De är något jag saknar. Men nu ska jag försöka skaka av mig allt de som får mig att bli nere och försöka se de positiva. Ska bli skönt när de inte finns så mycket måsten utan man kan bli utvilad och känna sig mer som människa och mamma.
Jag önskar att jag en dag kan sluta ta allt så personligt och vara mer avslappnad.

Efter ljuset....

Tiden går snabbt, har varit mamma i en månad men de känns inte så. Jag håller fortfarande på att försöka komma in i rutinerna. Idag var de återbesök och de gick inte helt felfritt så jag sitter bara och väntar på besked om hur de går för min älskade dotter som är på sjukhuset med min underbara man. Jag hoppas bara på de bästa, vill bara ha hem dom nu så vi kan vara den där lilla familjen.
När man ser livet lite ljusare blir de åter en aning mörkare. Varför är de så? Mer ljus och mindre mörker anser jag.
Vi har haft besök ifrån Småland av Mr.Bs mamma och Per. De var väldigt trevligt. de blev mycket god mat, goda viner och spel. Ems var också här och spelade spel och drack vin. Hur gott är de inte att kunna dricka igen? Lovely. Blev rött i fredags och i lördags blev de en Georg Breuer charm gjord på riesling, en Schwartze katz spätlese också en riesling, följt av en god suternes till våran chokladsoufflé.
En kvart kvar till nästa röntgen...ggaahh man kan nästan bli galen för mindre. Vänta, vänta och vänta och lika mycket jag väntar, lika mycket hoppas jag på de bästa.

Vin

Hör om dagen önskade jag så att vi bodde i ett litet hus på landet. Vilket vackert vinter landskap de är så fort man lämnar stora staden. Träden är täckta av snö och snön på marken fullkomligt gnistrar. Inte som i stan där snön är mer brun än vit och träden inte har en endaste liten flinga på sig.
Har lyckats lösa bröstpumps problemet. Fick en annan sort i Malmö än vad jag fick från Lund. Finns positivt och negativt med båda apparaterna. Men så länga jag kan pumpa så är jag glad.
Idag blir de lite onsdags mys med vin och räkor. De ser jag verkligen fram emot. Men först så blir de nog ett vaken pass med Champagne innan vi engagerar oss i att pilla räkor.
På nyårsafton drack vi en nästan 11 år gammal Amarone och en Blanc de Noir Champagne. Gott gott! Får se vad för gottit de blir ikväll till räkorna.

Vila och film

Så var jag ensam hemma med lilla snuffsan. Hon sover i vanlig ordning. Så jag passar på att vila, se på film och så givetvis vara på internet.
De händer inte så värst mycket när man har en liten bebis. Tycker mest att man utnyttjar hennes sovande till att man själv kan vila och sen är man bara hemma. Vågar inte gå ut för mycket nu i början när de är massa virus och skit som går. Vill inte att hon åker på någon sjukdom så här när hon är på bättringsväg. Så de blir soffläge.
Snart trillar alla besökare in för att se på den sötaste lilla bebisen.
Imorgon blir de en jobbig dag för mig. Jag måste ta mig till Lund för att lämna tillbaka min bröstpump som redan är 2 dagar sen men jag kan inte få tag på en annan innan de är måndag så då kan jag ju inte lämna bort den jag har. För bröstpump är ett måste känner jag. Hoppas att de går smidigt att lösa allt.

2011

Så har de blivit 2011. Undra vad de här året har för överraskningar Året började bra då jag fick skåla i Champagne och vår lilla Champagne sov sig igenom smällandet. Mindre sömn har de dock blivit verkar som jag har en liten donna som inte tycker att sova är så kul när mamma och pappa behöver sova.
Maten igår blev lika god som den lät, chokladsoufflén vart god trots att de var mitt första försök att göra den. Så god så vi kan tänka oss att göra denna desserten flera gånger. Ojoj man kanske ska sattsa på en karriär inom sötsaker. Men jag äter de nog hellre än att bakar och lagar till andra. Hihi.
Nu sitter hela lilla familjen i soffan. Champagne äter och jag har precis tagit hand om tvätten.
De töar extremt mycket ute och de är välkomnande för en gång skull. Barnvagnen är inte gjord för att köra i snödrivor.
Nu ska jag sätta mig till rätta och hoppas att första dagen på 2011 går i vilans tecken.
God fortsättning önskar en lycklig men sliten Lady S.