24 januari 2011

Så himla himla matt!

Efter de där ljuset som jag nämnt tidigare så kom de en en del moln och gjorde tillvaron lite gråare igen. Champagne blev lite dålig. Trodde nog inte att de var så illa men de var lite värre än vad jag trodde och jag som oftast är en pessimist, men när jag väl är lite optimist ja då är jag de helt enkelt i onödan. Efter 1 vecka på sjukhus är jag nu hemma igen med mitt lilla gryn. Vad ska man säga om att bo på sjukhus? Det tar på ens krafter. Man får inte mycket sömn, man äter dåligt och man känner sig mest övergiven och har alldeles för mycket tid för att bara tänka. Tänka, vrida och vända, undra, fundera, grubbla, reflekterar, ja alla ord man kan komma på inom filosofera. De är de man gör och man gör sig själv nojjig. Nu är vi i allafall äntligen hemma. (Allt om sjukhuset skrivs givetvis i Champagnes egna blogg). Hem ljuva hem. Tänk hur mycket man uppskattar att ha en liten snuffsig bebis som vaknar och skriker om natten pga hunger istället för att ha en bebis som skriker oavbrutet pga att den inte får äta eller att man måste väcka henne för att de ska matas på speciella tider. Hemma här är livet gott.
Sitter nu i soffan och försöker koppla av. Jag har en nöjd liten dotter som sussar så gott i sin lilla insats till vagnen. Jag ska snart njuta av en varm underbar dusch. Sen blir de tv hela kvällen och in vänta min kärlek. Äntligen kanske vi kan ha någon minuts kvalitets tid med varandra. De är något jag saknar, tycker inte att vi har haft någon tid för varandra alls. Och de beror inte speciellt mycket på Champagne.
Imorgon är de tisdag. Vanlig vardag och livet rullar vidare. På fredag blir min lägenhet såld på riktigt. Alla lån försvinner och det innebär byta bank! Äntligen blir jag av med min skit bank. Sparbanken Finn för alla som undrar eller som den nu så fint heter sparbanken öresund. När lägenheten är såld så kanske de blir en ny bil till lilla december familjen (som mamma kallade oss).
Nej nu ska de kopplas av innan de är matdags för den lilla.

3 kommentarer:

  1. det du skrev är mitt i prick...

    vad man uppskattar när de små vaknar i natten och skriker för de vill ha mat. när man är van att de skriker för att de ej får äta eller måste äta på givna klockslag...

    det är sjukhusliv kontra vanligt liv.

    vi föräldrar till barn med lite speciella behov tycker nog inte att vanligt "bebisbestyr" är jobbigt alls..

    kram

    SvaraRadera
  2. kommer länka till ditt inlägg lite senare om det är okej!

    SvaraRadera
  3. Så fort man kommer hem från sjukhuset så är livet bara underbart :) Man slipper verkligen allt de där som gör ont i en.
    Bara att länka på.
    Hoppas allt är bra med er.
    Kram

    SvaraRadera