Ingen bra dag. Så långt ifrån en bra dag jag kan komma och då har den bara börjat. Ibland undrar jag om de bara är jag som vill krypa ur mitt eget skin för jag känner mig instängd i mig själv. Just nu känns de som jag håller på att bli fullkomligt galen! Aaaaaa! Kanske ska ta dagens "lyckopiller" och hoppas att den krypande känslan försvinner lite.
Varför helt plötsligt denna ångesten? Jag hatar att vara förvirrad, rädd och ensam. Idag känner jag mig enormt ensam. Nä nu får jag försöka skaka av mig alla obehags känslor och ta tag i dagen. Kanske äta något. De ska vara viktigt har jag hört. Leta reda på pastitio recept då de blir grek mat ikväll, sista middagen med syster och Petros innan Malmö. Har inte ätit pastitio sen jag bodde med Fotis och hans familj. Med andra ord en evighet sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar