Fy tusan vilken natt jag har haft. Inte mycket sömn för den här kroppen detta dygnet. Sitter mest och inväntar att de ska bli dags att jobba. Har tänkt sönder mig i natt och behöver nog mest släppa allt.
Lyckades somna till ett par minuter och då hade jag den hemskaste drömmen någonsin. Handlade om Chiquita och hur hon dog i min famn, vaknade direkt sen blev de inget mer sovande för min del. Hon led så i drömmen, önskar så att hon fortfarande fanns i mitt liv. Min älskade ängel, min eviga följeslagare Saknar henne var dag så de gör ont. Jag kan fortfarande känna tårar rinna längs min kind när jag tänker på henne och jag minns den där dagen för över 1 år sedan som om den vore igår.
Hade egentligen behövt blogga i natt när jag låg där med mina tankar och frös. Förstår inte varför saker ibland blir så fel. Varför inget bara kan vara bra och lätt. Jag om någon vet att livet inte är någon dans på rosor men kan de inte bara vara de ibland? Har 1000 saker som ska göras, alldeles för lite tid, mycket oro och en del ensamma tankar.
Hostan fortsätter att irritera mig. Hostar så de kommer blod. De tycker jag inte om.
Helst av allt vill jag bara ligga här i min soffa och inte göra något annat idag. Bara finnas. Se på tv, googla på nätet men jag lägger ner barnvagnarna. De får bli en av de vi tittat och pratat om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar