Sova är nog inte min grej, men jag är så trött, önskar att jag kunde glida in i en härlig drömfri sömn. Varför somnar jag inte när jag känner mig så trött? Antingen är här så väldigt kallt inne eller så har jag någon frossa för jag ligger ihop krypen med dubbla täcken iförd morgonrock med min kramkudde tätt intill mig.
De har blivit fredag och paniken kryper i kroppen. Gggaahh! Vart håller mitt självförtroende hus? Hur kan de bli som bortblåst?
Jag skrev tidigare idag att jag kanske borde bo i ett land med mindre präglade årstider för att slippa känna tvång, men samtidigt är de väl de jag älskar med Sverige? Att vi faktiskt upplever 4 årstider till skillnad från många andra länder.
Förutom att jag känner ett tvång att lämna min egen kropp för jag inte alls är redo att övertyga någon om attjag är bra eftersom jag inte själv tror på de, så har jag haft den bästa dagen sedan London resan.
Som nämns tidigare idag så en mysdag med Jocke och ikväll när jag satt och skrev i min "pysselbok" ringde min mobil och döm om min förvåning när jag såg vem de var...Mr B som låg och såg på stjärnhimlen på andra sidan jordklotet. De var 2 fantastiska timmar och jag säger bara en sak tur att han har Comviq som lägger på automatiskt efter 2 timmar annars hade vi kanske fortfarande pratat. Tror vi kom fram till att vi var tvungna att lägga på ett 10 tal gånger men vad mycket man kan ha att prata om. Varför är 6:e april så långt långt borta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar