Jag vaknade långt innan klockan ringde, smärtan i halsen tar död på mig. Jag tog mig upp och insåg att jag absolut inte kommer gå till skolan idag. Varje gång jag reser mig blir jag svimfärdig och de känns som hela huvudet är inlindat i bomull. Lock för öronen och dunkande huvud. Min dag blir läsa till bar när jag orkar och bara ligga och ta de lugnt.
Jag ska försöka ta mig upp till kiosken sen för att köpa mig en glass, de är bra för halsen. Svalkar skönt mot den rispande känslan.
Idag är jag både bitter och ynklig men nog mer ynklig än bitter.
Såg pineappel express igår, den var kul.
Fick ett av de finaste sms:en igår. Så jag somnade med ett leende på läpparna.
Den 18:e närmar sig och jag kan nästan känna att jag är lycklig pga de. Ska bli skönt att sova på Lovis soffa och vakna med Buddy som en mössa på huvudet och Chiquita som ett frimärke vid magen. De är så söta de små liven. Hur ska jag klara mig 2 månader utan min bäbis? Kommer vara ruskigt jobbigt. Men idag har vi bråkat så hon ligger och tjurar. Hon är lika envis som sin mor hon.
Ni vet hur man säger att man skaffar en hundras som ofta påminner om sig själv? De stämmer riktigt bra faktiskt. Tänker mycket på de när jag ser hundägare med sina värdefulla vovvsingar. Dock vet jag inte om jag tycker att jag och Chiquita är så lika utseende mässigt. Hon är såliten och nätt med gigantiska ögon och stora öron. Vet inte om de är så jag skulle beskriva mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar