19 februari 2009

Farmor

Min älskade farmor ligger på sjukhus. Hon kan inte stå på sina ben och hade 31 graders kroppstemperatur. Mer än så vet jag inte hur jobbigt är inte de. Får inte tag i min pappa eller Emma. Varför ska allt hända på en gång? Räcker de inte med att man har en massa andra saker som tar upp sin tankeaktivitet. Varför bor man här? Tänk om jag hade bott i Stockholm istället hade man kunnat vara där hos henne. Hon som är ensam nu när farfar gick bort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar